12 maj 2013

Reflektioner...

Som ni förstått var det ingen toppendag igår - men idag är jag på gång igen och är peppad inför nästa tävling! Here we go!

Baltazars skrapsår på ryggen ser ganska ok ut, men han är riktigt öm i ryggen idag. Det märks inte när han "går och står", men han reagerar när man klämmer på honom. Tvättade riktigt rent, på med sårspray och sedan hästsalva - hoppas kunna undvika flugorna så mycket som möjligt. Nu blir det promenader och longering tills han är bra igen. Förhoppningsvis så ger det med sig under veckan - och än så länge hoppas jag komma iväg på tävling på söndag.

Jag var ganska skärrad efter den tumultartade urlastningen igår men som Sophie så klokt sa: "HAN (Baltazar) minns inte, bara du". Efter att ha sovit på saken så kändes det som hände igår som en enstaka incident och jag kände att jag kunde/ville lastträna för att komma över mina egna hjärnspöken. Min man Henrik är inte van vid hästar, men han är lugnet själv och det smittar av sig... Så vi pratade igenom hur vi skulle göra urlastningen så säker som möjligt (för både människor och hästar) OM det skulle hända igen. Därefter lastade vi på och av utan minsta problem. Det var skönt!

En annan dag...
Har funderat en del på gårdagen också... Det finns så klart inte något enstaka svar på varför det kändes så trögt om den gjorde, men jag har en del tankar om vad jag skulle kunna göra annorlunda till nästa gång. Det handlar om förberedelser innan tävlingen, hur jag ska göra på framridningen och hur jag ska hantera mina känslor/min attityd. Det kommer ju garanterat hända fler gånger att Baltazar/det känns så här och då vill jag kunna hantera det. Igår var jag som sagt lite låg - men nu är jag sugen på att ge mig ut igen och testa mina nya idéer :)

Visst finns det en liten dum tanke som gnager långt inne i huvudet och säger att "Jag kan inte bättre än så här" - men just nu vägrar jag att lyssna på den. Jag vet att vi kan så mycket mer, men jag är ännu inte van vid själva tävlingsmiljön och behöver "träna på att tävla" lite mer... Sen ska vi visa domarna vad vi går för och lyckas prestera lika bra på tävling som vi gör hemma på trygga Långkärr :)

2 kommentarer:

  1. Det är inte alltid det är raka spåret i hästvärlden. MEN, jag såg så fina galoppbilder från eran myskväll att jag tror att ni är en väldigt god bit på väg till fina placeringar och ritter framöver. Viktigt att se ATT det funkar ibland i alla fall. ( för övrigt kröp vår ponny också under bommen - eller kedjan - vid ett tillfälle. Huga! Dock gjorde han aldrig om det kan jag säga till tröst! )

    Må Gott, Annica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har så rätt. Det är viktigt att känna att det alls fungerar, om så bara ibland. Annars skulle det ju kännas rätt hopplöst ;)
      Hoppas på bättre ritter framöver när vi fått öva lite mer :)

      Radera