Nya tider...

Det har hänt lite sedan jag sist var inne här på sidan.

Under sommaren mognade ett beslut fram hos mig - som landade i att Baltazar och jag skulle gå skilda vägar. Jag har under en tid haft känslan att jag vill träna och tävla mer än han och jag ville inte att han skulle pressas till något han inte riktigt vill. Därmed beslutade jag att han skulle få gå i pension och jag skulle leta efter en ny häst.

Försäljningen av Baltazar gick fort och han bor nu hos en tonårstjej som är lite lagom nybörjare. Han kommer lära henne hur mycket som helst :) Jag tror verkligen att jag har hittat det bästa hemmet åt honom.

Kvar för mig är nu att leta efter en ny häst - och det ska gudarna veta att det inte är så lätt. Tyvärr gick min andra provridning inget vidare och jag åkte av med buller och bång. Efter en ambulanstur till akuten så tog det en dryg månad innan jag kände mig hyfsat ok för att börja rida igen (i samma veva som jag sålde Baltazar).

Konstigt nog finns det inte speciellt många hästar jag är intresserad av, trots att det finns hundratals till salu. Det är ju många konstiga individer eller säljare därute, hmm... Jag känner mig faktiskt lite tröstlös emellanåt. Det blir inte bättre av att nästan alla har en åsikt om vilken häst jag borde  (eller inte borde) ha, hur man gör när man köper häst, vad en häst ska kunna, vad en häst ska kosta osv. Många drar sig inte heller för att komma med (som de tror) kloka råd. Tack - men nej tack! Skönt att jag har några trygga vänner runt mig som faktiskt lyssnar på vad jag söker och stöttar mig.

Jag vet att "min" häst finns där ute. Men varför ska det vara så svårt att hitta henne eller honom??? Just nu betalar jag för en tom stallplats, men det kan jag ju inte göra hur länge som helst. Ja ja, den som lever får se...

Sommarlov :)

Baltazar och jag har kämpat på sedan sist och för några veckor sedan red vi vår sista tävling för vårsäsongen. Slutade med bravur och red ihop drygt 63% i både LB:1 och LA:1. Ja, ni läste rätt - även i LA:1 kom jag till slut över 60%. Tjoho!
Nu vet jag att vi kan om vi bara lyckas sätta alla delarna :)

Nu tar vi välförtjänt sommarlov och vilar upp oss i några veckor. Baltazar jobbar i några veckor till, men sedan får han vila  med skogspromenader i några veckor. Sedan trappar vi långsamt upp igen så att vi kan vara redo för nya starter i mitten/slutet av augusti.

I höst ska jag också rida med i laget för div 2 tillsammans med Elin och Patricia. Det ska bli så himla kul att få rida ihop med tjejerna (som inte ens tillsammans är lika gamla som mig, haha...). Kul att de vill ha med en "tant" som mig. Tillsammans med Sophie som vår coach kommer vi bli ett grymt lag! Oavsett hur det går :)

Har börjat nosa lite lätt på LB:2 som ju ingår i lagritten. Min plan är att hinna rida igenom det i alla fall en gång innan semester och sommarvila tar vid.

Förresten fyllde vår lilla skrutt-hund tre år härom dagen. Men inte märks det att hon börjar bli äldre... Haha...

Tjenixen!

55 %

Nä alltså... idag känner jag mig bara så ledsen. Så det här är mest ett inlägg för att skriva av mig.

Som jag skrivit tidigare har Baltazar och jag startat några LA:1 i vår, men det har inte riktigt gått så bra som jag önskat. Vi kan fortfarande inte sätta skänkelvikningarna eller den förvända galoppen riktigt. Jag försöker att peppa mig till att hålla planen min tränare och jag satt upp, men nu börjar det bli svårt.

Eftersom Bazze känts lite "sådär" senaste tiden, så har jag tränat både tisdagar och torsdagar några veckor. Vi provar dessutom att det bara är jag som rider dressyren just nu (för att det ska bli konsekvent för Baltazar) och min medryttare rider honom bara i skogen. Det har verkligen gett resultat på träningarna och vi har tagit stora steg framåt.

Förra helgen var vi på VRF både lördag och söndag. Jag red en LB:1 och en LB:3. Första dagen var det en hård domare och vi slutade på 58% och första utanför placering. På söndagen red vi ihop 61% och även då var vi första utanför placering. Även om känslan var fin, så hade jag innerst inne hoppats på bättre procent eftersom vi tidigare ridit LB på 62-64%. Men ja, ja....

Inför dagens tävling i Norsholm så kände jag mig supertaggad. Träningarna har gått kanon i veckan och igår kväll var jag (på min tränares inrådan) och red igenom galoppen och skänkelvikningarna på banan. Allt kändes så bra och jag trodde faktiskt att vi äntligen skulle komma över 60%  nu.

Framridningen gick väl ok, även om galoppen känns ovan att rida så mycket mer samlad än vad jag är van vid. Jag har svårt att få igång energin när jag ska rida "upp" istället för "fram". Min tränare var där och hjälpte till, så jag kände ändå att det mesta var där det skulle. Men väl inne i ridhuset gick så många delar skit!

Vägarna till skänkelvikningarna blev inget bra och då började han "knorva" sig i båda varven. Galoppen orkade han inte hålla och jag orkade inte peppa honom - med resultat att vi hade flera avbrott. Den sista galoppfattningen fungerade inte alls och jag blev sur och mest bara brände på diagonalen. Slutade på 55% och jag är så grymt besviken och ledsen - även om jag förstår att vi inte är värda mer än så.

Det hela känns ju inte bättre av att övriga "tävlingskamrater" placerat sig etta, tvåa, trea och fyra i helgen. Jag har inga problem med att de placerar sig - men just den här helgen blev det lite jobbigt. Eller... jag tycker mest det är tråkigt med de som säger att de inte vill åka på tävling för att det går så dåligt för dem - men att de sedan placerar sig högt. Eller att de säger att de ska "rida skiten ur alla andra i LA". Inte jättekul att höra när Bazze och jag kämpar för att ens bli godkända...

Säsongen är igång

Tjoho, tävlingssäsongen är igång!

Efter vinterns alla träningstimmar är det äntligen dags att komma ut på lite tävlingar igen. Jag är inte en sådan som flänger runt var och varannan helg, men jag vill nog hinna med någon eller några tävlingar i månaden under vår och höst. På sommaren är jag upptagen med annat och då blir det inga tävlingar alls för min del....

Hittills har jag ridit tre stycken LA:1. En på riktig tävling och två på Pay&Ride. Jag har inte riktigt nått upp till den % jag hoppades på - det var svårare än jag trodde. Men vi kämpar vidare även om det känns lite motigt till och från. Jag har en plan tillsammans med min tränare och den tänker jag följa tills vi justerar den eller sätter upp en ny.

Jag försöker vara noga med att "tävla mot mig själv" och se hur jag själv utvecklas, men det är SVÅRT att inte jämföra sig med andra. Tack och lov är vi ett superhärligt gäng i stallet med många som är på tävling. Vi peppar varandra oavsett nivå och %. Här är alla lika!

Eftersom mina % just nu inte ligger i den nivå jag önskar, så fokuserar jag på att efter varje tävling hitta tre saker som jag tycker var positiva och två saker som jag vill förbättra eller kan dra erfarenhet av. Jag tvingar mig också att skriva ner det så att jag inte kan fuska, haha.... Det är i alla fall väldigt nyttigt att tänka till på tävlingen "utifrån sett".

Förutom tävlingarna (som ju är den lilla delen i hästeriet) så blir det så klart en hel del härliga skogsritter nu när det är ljusare ute och vägarna blir trav- och galoppvänliga igen. Dessutom har jag ju mina träningar en gång i veckan samt att jag trimmar en del själv. Jag gillar verkligen blandningen av att ena dagen mulla i skogen och andra dagen bli helt genomsvett på banan.

Ha det gott tills nästa gång vi hörs!

Tävlingar :)

Våren närmar sig - och med den drar också tävlingssäsongen igång. Jag har en relativt lång lista med tävlingar i april, maj och juni. Så nu måste jag sålla och planera lite. Inte så lätt att få ihop min önskan att tävla med sonens fotbollsmatcher o cuper. Dem vill jag ju inte heller missa.

Första möjliga tävling verkar vara först i mitten av april, så jag hoppas kunna leta upp några pay&ride innan dess. Tyvärr inte helt lätt att hitta eftersom att informationen inte är på ett och samma ställe.

Planen är att blanda LB och LA under våren, för att under hösten rida mer LA och LB på lång bana. Ska bli spännande att se om vi kan nå våra uppsatta mål :)

Bilden av mig...

Jag har fundera lite på det här hur jag framstår för andra människor jämfört med hur jag själv känner mig.

Jag förstår att jag har en ganska mjuk framtoning och ses som "snäll". Jag är inte den som hörs och syns mest och många betraktar mig säkert som tystlåten. Ibland får jag höra att jag borde ta mer plats på olika sätt. Det märkliga är att jag också får hör att jag är så diplomatisk, vågar stå upp för det jag tror på, är dominant(?) och att jag har en styrka som håller i långa loppen.

Tyvärr misstar sig många och tror att "mjuk och snäll" är samma sak som "feg och blyg". Jag kan lova er att jag vaken är feg eller blyg - bara för att jag gör saker på mitt sätt. På många vis är jag starkare och modigare än den som pratar, hörs och tar för sig - det är bara det att jag inte talar om det för allt och alla.

I min relation till hästar visar sig detta på att jag tar mig igenom "konflikter" på ett ganska lugnt och långsamt vis. Det gör att när problemet är löst - så har jag och hästen ett starkt och gemensamt band som vi delar även om det tog tre gånger så långt att komma dit som för någon annan. Hästen och jag har blivit ett starkare team. Vad som är "rätt eller fel" sätt att lösa något på kan ingen bestämma. Det som är rätt för mig - kanske är fel för dig! Och tvärtom... Väl värt att tänka på...

Tacksam för de vänner jag har stöttar mig för den jag är och hjälper mig att utvecklas. Puss på er!

Svårt att bli nöjd...

Någon mer än mig som har svårt att känna sig nöjd med sina prestationer? Har precis haft världens kanonträning och Bazze är finare än någonsin... Men ändå känner jag mig inte duktig nog och att det jag presterar räcker. Märkligt! Vill ju bara känna mig nöjd med mig själv och ge mig en klapp på axeln för det fina jobb jag och Bazze gör, men det går liksom inte... 

Jag förstår ju att jag inte hinner träna och tävla lika mycket som de andra i stallet, som inte har (hemmavarande) barn att ta hänsyn till. Men det är svårt att finna ro och vara nöjd med det jag faktiskt hinner och kan. 

Det här blev ju lite gnälligt. Men så är det ibland...