Man kan väl lugnt konstatera att Baltazar och jag gör framsteg på vår resa tillsammans :-) Dagens träning var något alldeles extra och ett bevis på att vi har kommit ytterligare en bit på väg med att hitta rätt kommunikation.
Jag kan inte riktig säga vad det var som gick så bra, det var bara en sån härlig känsla. Formen var riktigt fin, men jag hade trots det inte någon tung känsla i handen. I stället kunde jag rida mjukt och med känsla. Sophie gav mycket beröm idag för att jag satt fint/ner i sadeln och att jag kunde rida med mjuk känsla. Det räckte med en lite puff och ett litet tryck - så lyssnade Baltazar och förstod vad vi skulle göra.
Det blev mycket galopp idag och vi övade på att samla den och få bakbenen att komma under mer. Trots att jag själv tyckte att jag red i samlad och kort galopp, visade det sig att jag kunde rida ännu mer samlat och kort. Med en fjäderlätt känsla i handen :-)
Något som också gör mig glad efter dagens underbara träningspass, är att jag inte känner mig så där euforisk som jag tidigare gjorde när ridningen gått bra. I stället känner jag mig trygg i att detta inte är en engångsföreteelse - utan att vi faktisk befinner oss här i vår utveckling tillsammans. Härligt känsla!
Härligt med flyt i ridningen! :) Annica
SvaraRaderaJa, det är härligt :-) Jag får vara glad så länge det varar... För förr eller senare kommer ju 'dippen'... ;-)
Radera