Skälla? Nej Tack!

Idag har sonen och jag varit med Lykke på "inte skälla träning"!

Vi vill ha en hund som går att ha med överallt, även på  hästtävlingar. Men som hon skäller just nu så funkar inte det. Jag försöker tänka på att hon inte ens är 8 månader - men å andra sidan så är åldern inte någon ursäkt för att man ska få skälla. Schauzern är också en ras som skäller mycket - så vi vill verkligen jobba med detta så mycket vi kan nu när hon är liten. Fast det är ju inte så att vi har oceaner av tid att öva på... men många bäckar små.... kanske ger resultat?!?

Jag laddade upp burken (en tom snusdosa) med leverpastej och stoppade fickorna fulla med godis. Sedan åkte vi upp till Långkärr för att hälsa på folk o hästar. Först hälsade vi på Lisa och Eija-Leena som varit ute och ridit. Lykke var duktig och gav bara lite skall. När det gäller människor blir hon så himla ivrig och vill fram och hälsa - det är därför hon skäller. Så vi måste öva på att man faktiskt inte ska/behöver hälsa på alla vi möter...

Mmm... här luktade det gott!

Sen var det dags för den stora utmaningen - att gå ner till hagen och hälsa på hästarna. Valde att gå ner till Roger och Bazze - för jag tänkte att de ju i alla fall är ganska coola. Och coola var de :) Stod precis vid grinden och tog nästan ingen notis alls om den skällande/morrande/hoppande/nyfikna hunden som stod utanför med huvudet i en snusdosa. Haha...

Roger undrar... Vad är det där för liten skit?

Träningstipset vi fått är att i stort sett trycka ner nosen i leverpastejen, så att hon inte kan låta bli att välja den före att skälla. Gick väl rätt ok för att vara första träningen. Men så fort hon får tillfälle att skälla - så gör hon det. Fast det gick faktiskt bättre än förväntat...

Åh, vad det är spännande matte!!

Med nosen i en burk med leverpastej ;)

Har du mer av det där goda, matte?

Mums i burken!

Sedan gick vi och hälsade på Mojje. Han var nyfiken och stack huvudet över staketet rakt över Lykke. Hon hälsade genom att... skälla...! Då blev Mojje bara mer nyfiken, hihi... och Lykke fick mer leverpastej.

Tja, summa summarum så är jag ganska nöjd med denna träning. Det känns som lååååång väg innan vi är vid min målbild. Men det är bara att öva på... Trött hund var det i alla fall när vi kom hem :)

Tycker att det är lite läskigt med de här stora djuren...