17 november 2013

Kårklösa runt

Snacka om härligt väder idag! Svårt att tro att det är mitten av november... Perfekt då att jag hade bokat in en tur med Mats/Ester och Linda/Jaspis. Blev barbacka för min del, är ju så skönt och varmt om rumpan då. Hihi...
Mats och Linda gör klart för avfärd

Vi red till Kårklösa - men i stället för att svänga in mellan stallen som vi brukar, så fortsatte vi fram och ner i skogen på orange spåret. Det var uppkört av skogsmaskiner, men trots det riktigt mysigt. När vägen torkar upp så kan det bli en perfekt galoppväg - fast åt andra hållet så att man får uppförsbacke. Det får vi testa i sommar :)

På ett ställe skulle vi över en bäck i en ravin, typ... och eftersom den var typ en halvmeter djup i mitten och vi inte ville att hästarna skulle trampa ner i den, så hoppade vi av och lät dem "skutta" över. Sen skulle vi upp på hästarna igen. Haha... inte lätt utan sadel kan jag säga. Tur att Mats erbjöd sig att kasta upp mig :)
Sen bar det av vidare igen.
På väg!

Nästa hemma så säger Mats "Var det inte en älg jag såg där?" Hjälp, tänkte jag... och var glad att vi skulle en annan stig hem. Efter en stund till så brakar det till i skogen åt ena sidan... Jag nojade som vanligt över att stöta på djur - men inte ett endast såg vi till. Kanske skulle ta och släppa den där dumma fobin jag har.. I alla fall tills jag verkligen stöter på ett djur i skogen och ser vad som händer. Fniss....

Var ute nästan prick en timme och det var bara huur skönt som helst :)
Lite suddig - men jag är i alla fall med på bild ;)

2 kommentarer:

  1. Härligt! :) Orangea spåret har ju vi ridit. Men jag känner inte igen mig på bilderna. Är det inte då man kommer fram till huset i skogen och sedan rider tillbaka mot ert stall???
    kramiz, Annica

    SvaraRadera
  2. Bilderna är från när vi är nästan hemma (och precis hade undkommit de osynliga älgarna, haha..).
    Jo, antingen kan man rida förbi stallet - till orangea spåret - och vända när man kommer fram till huset i skogen (om vi nu tänker på samma hus).
    Men här red vi på orangea spåret strax över Kårklösa-stallet. Och så kom vi ut liksom hundra meter ovanför vårt ridhus...
    Blev det klarare tro? ;)

    SvaraRadera